sjukhus och ett jävla helvete

Tack vare mina starka mediciner så har jag funnit en liten ork att berätta att jag lever.
Allvarligt talat kan jag säga att jag var beredd att ta mitt liv igår, jag har aldrig varit med om detta tidigare, aldrig någonsin mått så dåligt.
Spenderade hela gårdagen på sjukhus, tog en massa prover och fick ligga kvar över dagen.
Kroppen stöter ifrån sig allt den får till sig, vilket resulterar till en hel del spyande, också spyande av den fruktansvärda huvudvärken.
Men nu har jag fått en hel del medecin på det ena och det andra sättet som jag ska livnära mig på ett tag, hoppas dom hjälper och att vindarna vänder snart.
Sömnlösa nätter och en värk i hela kroppen.
Det här kan inte vara någon skit som går runt, såhär dåligt kan man inte må.

Njut och ta hand om er, var glada för att ni är friska eller om jag ska vara ärlig gnäll inte över den där lilla febern eller halsont.
Det kan va så mycket värre.
Nära döden upplevelse.

Låt det vända nu. Snälla..

Ps. Saknar er alla mina vänner.
Tacksamt att det finns vissa så fruktansvärt omtänksamma människor. Kärlek till er.

Kl. 10.00 . Tiden på bloggen går fel.